En trappa har självklart en praktiskt funktion men den kan även vara så mycket mer. Tänk igenom val av  form och material för bästa möjliga förflyttning både upp och ner.

Trappan är en viktig detalj i huset. De allra flesta anser att trappan bara är ett hjälpmedel för att förflytta sig mellan husets olika våningar och funderar inte så mycket på hur de vill att deras trappa ska se ut. Det är synd eftersom trappor även kan vara estetiskt tilltalande.

– Trappor är konstverk som förtjänar den bästa lösningen, säger Jan Öström, vice vd Ross arkitektur & design ab och uppmanar alla som behöver en trappa i sitt hem att lägga tid, ekonomi och tanke bakom valet av trappa. 

Oavsett om trappan betraktas som ett nödvändigt ont som bara tar plats eller som ett smycke i huset ska den vara säker och behaglig att gå i. Helst ska den passa med husets stil och övrig inredning också. 

Det gäller att vara ute i god tid med trapprojekteringen för att få allt att stämma. Varje trappa måste måttanpassas och skräddarsys. För att trappan bäst dimensioneras till utrymmet där den ska stå är det säkrast att ta hjälp av en arkitekt eller trappleverantör som känner till vilka byggnormer som gäller. 

Det viktigaste är att trappan är funktionell eftersom man kommer att gå uppför och nedför den många gånger. Oftast byggs trappan på en central plats i huset och syns från många håll och man bör tänka på att den ska smälta in i med den övriga inredningen och materialvalet. När trappan väl är på plats kommer den antagligen att sitta där tills huset rivs. 

De vanligaste trappmodellerna är L- och U-trappor. Båda dessa modeller passar i hörn med 90 graders vinkel och finns med eller utan vilplan. En rak trappa tar oftast mer plats än en spiraltrappa som är svårare att gå i och bära stora föremål i men som kan vara enda alternativet i trånga utrymmen eftersom den tar så lite golvyta i anspråk. 

Man bör också tänka igenom är hur ytan under trappan ska användas. Vill man utnyttja området under trappan för förvaring eller t.ex. en arbetshörna bör stegen vara stängda eftersom man då hindrar skräp och föremål från att falla ner mellan trappstegen. Nackdelen med stängda steg, jämfört med öppna, är att det blir mörkare och att man inte får samma öppna, ljusa planlösning. Idag är öppna trappor vanligare än stängda. 

När det gäller material på själva trappan finns det en uppsjö olika att välja mellan. Trä är det vanligaste materialet idag och det träslag som är mest populärt är ek följt av furu, ask, björk och bok. 

– Nackdelen med trä är att det rör sig. I de hus som vi ritar gjuts ofta trappan i betong på plats eller byggs i stål och den blir då lika stabil som ett golv, berättar Jan Öström. 

Trä är ett levande material som förändras med tiden. Vill man ha en lite hållbarare yta på sin trappa kan man välja ett hårdare material som sten eller metall. Även trappor i glas och plast finns som alternativ. 

I utformningen av trappan har även trappräcken och ledstänger stor betydelse. Ser man till trenderna är räcken med ståldetaljer populärt liksom glasväggar. Ett räcke i plexiglas eller härdat glas är nästan osynligt och passar om man helst skulle vilja slippa räcke. Det får inte finnas någon risk att ett barn ramlar igenom ett trappräcke eller mellan trappstegen. Här finns normer som tillverkarna måste följa. För att minimera risken att halka i trappan kan man klä stegen med ett matta eller en nålfilt men detta var vanligare förr. Det kan vara bra att känna till att en lackad trappa kan bli rätt så hal, en oljad är strävare men kräver lite underhåll. 

För att göra trappen säkrare ska man se till att få till något ljusinsläpp. Kan man inte få in dagsljus kanske det kan vara en idé att belysa med lampor infällda i stegen eller vangen. 

– Ljussättning är enormt viktig eftersom det förstärker upplevelsen av trappen. Har du inte installerat någon form av belysning i din trapp dör den då det blir mörkt. En trappa ska väcka lusten att gå, avslutar Jan Öström. 

Trappordlista:

Plansteg – trappstegen man går på 

Förstasteget – det nedersta plansteget. 

Sättsteg – det vertikala stycket mellan planstegen i en tät trappa. 

Blocksteg – det nedersta steget om det sticker utanför vangstycket. 

Slutsteg – det översta steget i nivå med golvet. 

Trappnos – del av plansteg som sticker utanför sättsteget. 

Vang – trappans sidostycke som också är bärande. 

Vilplan – ett extra stort/långt plansteg. 

Trapphål – öppningen i övervåningen. 

Barriär – skyddsräcket runt trapphålet. 

Handledare – den övre delen av räcket som man håller i. 

Trapplöp – gångvägen i trappan, rak trappa har ett löp, L-trappa två löp och U-trappa tre löp. 

Höger- eller vänstersvängd trappa – trappa som svänger till höger eller vänster sett nerifrån. 

Trapphöjd – den totala höjden från färdigt golv på undervåningen till färdigt golv på övervåningen. 

Fakta

Trappstegen ska vara kring 25 centimeter djupa. Trappor med trappnos som sticker ut lite utanför sättsteget är säkrare att gå i eftersom man inte riskerar att stöta i sättsteget. Stegens höjd ska vara 18-20 cm. Dessa mått kan varieras lite för att trappan ska rymmas på det utrymme man har till förfogande. Detta förhållande mellan djup och höjd är mycket viktigt för att en trappa ska vara behaglig att gå i. 

För utförligare normer vid bygge av trappa se Boverkets byggregler.