Vad är skillnaden mellan fritidshus och villa, hur ska man tänka för att värma upp sitt fritidshus så effektivt som möjligt och hur väljer man ett värmesystem som funkar bäst i längden? Svaren på det har experten Robert Bryngelsson från Hudikhus.
– Idag är den tekniska standarden i ett fritidshus densamma som i en villa – det är välisolerade hus med treglasfönster, byggda för att kunna nyttjas året om. Skillnaden ligger i hur planlösningen utformas och vilka krav som ställs på huset i bygglovsskedet. Ett fritidshus är ju tänkt för en annan typ av användning än en villa, och därför disponerar man ofta ytorna lite annorlunda med till exempel större sociala ytor och fler, mindre sovrum. Fritidshus är undantagna från en del krav som gäller tillgänglighet, vilket möjliggör planlösningar anpassade för just användning som fritidshus.
Energifrågan är högaktuell. Vad finns det för alternativ på uppvärmning av fritidshus?
– Det finns många olika alternativ, och det är viktigt att tänka långsiktigt i det här valet. Beroende på hur huset kommer att användas på kort och lång sikt så är olika uppvärmningssystem mer eller mindre lämpade.
Många av våra kunder väljer komforten i vattenburen golvvärme, och då oftast med en frånluftsvärmepump eller en luft-/vattenvärmepump som värmekälla. Luft-/luftvärmepump är ett annat alternativ om huset ska användas mindre än fyra månader per år och har fördelen att också kunna producera kyla på sommaren.
Hur ser energikraven ut för fritidshus?
– Som utgångspunkt ska alla nybyggda småhus möta krav på energieffektivitet enligt Boverkets Byggregler, BBR. Det så kallade primärenergitalet räknas fram utifrån uppvärmd boyta, husets konstruktion, var i landet huset byggs, och vilket uppvärmningssystem som används. Om huset ska användas mindre än fyra månader per år, vilket ofta är fallet med fritidshus, så undantas man från kraven.
Finns det kostnadseffektiva sätt att minska behovet av uppvärmning med hjälp av tilläggsisolering eller liknande?
– Det beror helt på husets specifika förutsättningar. Vi kan ta ett räkneexempel med vår husmodell Ängnö 23-81 som, om det byggs i Stockholm och värms upp till 21° C året om av en luft-/vattenvärmepump, har en specifik energianvändning på 3 450 kWh/år. Med tillägg av 45 mm ytterligare isolering i ytterväggarna sparar man mindre än 100 kWh/år.
Det som i större utsträckning är drivande för husets uppvärmningsbehov är mängden och storleken på fönster, och stora fönsterpartier är ett uppskattat inslag i våra husmodeller och något som våra kunder sällan vill ändra på.
Hur lågt kan man sänka temperaturen de perioder man inte är i sitt fritidshus, utan att huset tar skada?
– Om man vill sänka temperaturen under 15 grader inomhus är det särskilt viktigt att hålla kolla på luftfuktigheten. Huset bör ventileras en tid efter att det har använts, då mänsklig närvaro i huset vanligtvis innebär förhöjd luftfuktighet. Här bör man också kontrollera med sitt försäkringsbolag om de ställer särskilda krav på minsta inomhustemperatur – detta varierar mellan olika bolag.
Vilka är de främsta punkterna att utgå ifrån vid valet av uppvärmning?
– Hur huset kommer att användas, på både kort och lång sikt. Sen finns det fler aspekter såsom husets storlek och var det byggs. Det finns inte ett enkelt svar på vilken sorts uppvärmning som är rätt utan det får man resonera sig fram till i varje enskilt fall.
Hur bygger man framtidssäkrade fritidshus idag?
– Man bygger ett rejält hus med lågt uppvärmningsbehov och väljer ett värmesystem som passar på längre sikt.
